Kolla en kamera!   

Igår på äggjakten så blev Akora lite nyfiken över kameran, behöver jag säga mer?
 
 
 
 

   LYCKA!   

 
 
Äntligen är Akora level 15, så skönt. Dock 5 hästar till att levla....
 
 

   Jag är kär på nytt...   

Den fina omtalade typiska arabmanen kom till spelet idag.
Behöver jag säga något mer än att Akora blev otroligt fin, är så kär i henne igen.
 
 
 
Ville pröva den nya manen på henne så tog hem henne från Hästön, så värt haha.

   Utflykt på höjder.   

Nu när jag fått min nya arab Emberspot, eller Elmo som han går under, så har min första arab Coralpeak, Akora, hamnat i glömska. Hon har stått i stallet eller i hagen den senaste tiden och jag har fått dåligt samvete över att hon inte fått röra på sig ordentligt.
 
Det finns många hästar jag vill skicka till Hästön för jag inte har
tid med dom just nu, men med Akora velade min tanke lite för hon är så otroligt fin.
För att rensa tankarna så tänkte jag rida henne till ett gammalt område som jag bara ridit med Firerain förr.
 
 
 
Trots Akoras lite nervösa och febriga temprament, som hon haft på senaste tiden, så lyssnade hon galant på vad jag ville. Hon tackade inte nej till att ta en galopp på fälten påvägen dit.
 
 
 
Hennes nervösa beteende ändrades helt när vi anlände till den grusiga lilla stigen längsmed bergsväggen.
Det var helt dött här. Och jag har inte varit här sen jag gjorde uppdrag.
Här kunde jag och Akora vara helt ifred, precis så som jag ville ha det.
 
 
 
Coralpeak är en häst som jag lovat att ta hand om på villkor med Herman.
Och jag ska seöver mitt beslut om att skicka iväg henne, för nu är jag kär på nytt igen...
 

   Besök hos hästfrisören ~   

Min fina arabtjej Akora har nästan enda sen hon kom till mig haft sin man uppsatt i knoppar.
Det beror på att hennes man hade blivit otroligt sliten eftersom hon kliar sig mot allt hon kommer åt med halsen och därmed även manen.
Jag ville inte att den skulle förstöras mer än vad den redan var, så jag lät det få vara uppsatt istället.
 
Idag tog jag mig dock i kragen och hade sen en vecka innan, bokat en tid hos en hästfrisör. Coralpeak tyckte det var otäckt först med alla olika verktyg, medel och omgivningen där vi var. Men oj vilken klippa!
Hennes annars långa fina, typiska arabman, blev kortklippt men den lär ju växa ut :)
 
 
Väldigt stiligt om jag får säga det själv & jag älskar hur man ser hennes olika skiftningar i manen.

   Love is in the air ~   

Igår när jag mötte upp Anna i paddocken vid Paddocksön, så tog jag med mig Akora.
Anna stod där prydligt med sin egna arab Hotspot, eller Totte som han kallas.
Akora blev lite spänd när dom sågs, men sen verkade dom utveckla någon slags kemi när vi stod bredvid varandra.
Kanske lite kärlek, skämt å sido, jag låter bilderna tala för sig själva! :)
 
 
 
 
 

   Bara 11 levlar kvar ~   

Igår fick jag något ryck, kanske efter att jag fått hem Akora, och bestämde mig för att göra bort alla dagliga och alla banor. Det gjorde jag även och jag förtjänar en klapp på axeln! Haha, iallafall så fick jag upp henne till level 4 & en halv, så idag blir hon minst level 5 iallafall.
 
 
Btw, jag har bestämt att jag ska få upp alla mina hästar i minst level 6, innan jag fortsätter levla klart alla.
Det är så drygt att ha 4 level 1 hästar lixom :s Så efter det, så tar jag olika hästar varje dag och levlar, för mitt levlingssug kommer tillbaka om det blir lite variation ;)
 
 

   Ett nytt projekt ~   

Herman ringde mig tidigt imorse och bad att jag skulle möta upp honom i hans hus för att diskutera en viktig sak.
När jag kom in genom dörren, så hade han ett allvarligt uttryck, vilket fick mig att bli lite nervös och osäker om vad saken handlade om. Vi satt sedan ner vid bordet och han pratade om hans kompis Ann-Katrin som hade fått otroligt starka reaktioner på sin hästallergi. Även fast Ann-Katrin var pälsallergiker, så hade hon haft ett underbart vackert arabsto vid namn Coralpeak "Akora". Men nu hade tydligen allergin blivit så pass dålig att hon var tvungen att skickas till sjukhus och sälja Akora. Om inte, ta bort...
 
Det var här Herman ville att jag skulle rycka in.
Vi satt och diskuterade länge om hur vi skulle göra tills vi kom fram till att jag skulle ta hem stoet.
Ett nytt projekt att arbeta med tills Ann-Katrin mår bättre så hon kan få tillbaka sin älskade arab eller att jag skulle behålla henne för mig själv. Kortfattat så tog jag in stoet som min foderhäst, trots att jag inte träffat henne tidigare... Jag och Herman tog ut henne till Vingårdens paddock då det var väldgt lugnt där, så jag skulle få träffa henne.
 
 
Hon var full av liv, lekfull och pigg som attans - precis så som en unghäst brukar vara.
Hon stampade med hoven, fnös och höjde sitt nätta, fina huvud.
Jag skulle inte rida henne idag, utan mest se hur hon är från marken.
Jag valde att gå med henne jämnsides och även pröva trav med stoet. 
 
 
 Hon följde glatt med, men kastade med huvudet och jag kände hur hon nästan drog iväg med mig...
Men jag kände att även om jag nu har 7 hästar att se efter, kan jag undgå en plats åt lilla Akora.
Det var något hos hennes som jag gillade otroligt mycket och jag hoppas vi klickar lika bra som jag tror.